Ja, allt går ju inte som man vill, alltid.
Vi for iväg i fredags morse. Efter 15 mil sa det poffpsst under huven och bilen skuttade fram i 30-50 km/tim på motorvägen. Min pärla hade förvandlats till ett bilskrälle. 
Vi hackade oss fram till närmaste stad och verkstad. 4 tim senare var vi på väg igen, då i en annan bil. Skrället ska vi hämta i slutet på den här veckan.
Vi hackade oss fram till närmaste stad och verkstad. 4 tim senare var vi på väg igen, då i en annan bil. Skrället ska vi hämta i slutet på den här veckan.
Vi fick stanna 
utanför Odense vid hotellet på bilden.
utanför Odense vid hotellet på bilden.
För sent för middag och vrålhungriga. Då erbjöd sig mannen att fixa nåt lätt medan vi bar in bagaget. Jag hade bara mobilen att fota med men man ser ändå att det är varsin macka med rödspätta, räkor, rom, kräfta i skal, m.m. De finns där, de omtänksamma när man bäst behöver dem. Dagen efter kunde vi fara vidare mot färjan och Texel. Sen började det. Så där en 300 bilder, kanske jag tog. Många har jag deletat nu men många finns ändå kvar.
Vi for runt och tittade på fåren, blommorna, kanalerna, vallarna (med får som betade)
stranden, vackra hus och så vidare.
Jag hade varma jackan med och det var tur. I den hade jag vantarna som jag fyllde med snäckor på stranden. -Du kan inte plocka alla snäckor på stranden, sa mannen vid min sida. - Nä, fattar väl jag med sa jag, ska bara ta med alla vackra snäckor.. Och det gjorde jag, vanten full.
Jag visste inte att det finns mörka får av rasen Texel. Men jag tror att det här är såna.
1 kommentar:
Så ni har fått en släng av elände också. Tur att ni fick hjälp och fick tag i bil så ni kunde fortsätta färden. Gulligt att fixa en sådan där ovanlig macka till er så ni fick nått i magen också. Men resan blir ju ett minne för livet nu också.
Skicka en kommentar