För en månad sen tyckte jag det var så roligt när jag såg vildsvin springa över vägen. De är för söta de små kultingarna. I dag skulle jag vifta med vildsvinskorven (om den inte hade blivit uppäten i julas, alltså) och skrika åt dem att de är rökta snart.
Gräsmattan ser för gräslig ut och listen där det var persilja, mynta och citronmeliss är ett minne blott. För att inte tala om krolliljan.
I morse osade det ur munnen på mig när jag hävde ur mig vad jag tyckte om vildsvin. Jag ska inte upprepa det..
Man ser på spåren i snön vilka som varit i farten. De hänger med magen och gör breda avtryck i snön.
Till sist tycker jag faktiskt att när vi nu bor på landet med mycket skog och obebyggd mark runt oss kan de väl för tusan hålla sig undan från hus o trädgårdar.
4 kommentarer:
HU va läskigt. Vildsvin så nära inpå! Hoppas de försvinner därifrån snarast.
Nä!! Vad ledsen man blir!
Usch, vad otrevligt. Vildsvinen är verkligen ett ökande problem, jag har sätt stora områden fullkomlig tillbökade av svin i skogen, inte roligt i skog eller trädgård. De måste ha gillat örterna. Det blr kanske staket framöver? Och - jag har tittat in på din blogg ofta, du gör så fina saker!
Vi kämpar också med de här svinen, de förstör hagarna och staketen och hästarna är livrädda för dom
Skicka en kommentar