Lite rolig är den med alla sina färger i alla fall. Att blombården kom precis i mörka delen är häftigt också, inte alls med avsikt.
Jag kunde inte hitta mina nålar när det var dags att blocka. Nu ligger jag kanske risigt till för jag tog vad som fanns. Dvs sorterad småspik i en ask. Inte kommer jag att sortera dem efter mig. Ser inte skillnad. Ojoj.
man tänka. I mitt barndomshem, bakom föräldrarnas sovrumsdörr stod mammas spånskiva
hon fått tag på dåliga häftstift som rostade. Det var bara att börja om och tvätta de vita dukarna. Det som jag i dag inser var smart var att spåren efter duken fanns kvar. När hon stickade fler efter samma mönster hade hon storleken uppmätt på skivan redan. Smart.
8 kommentarer:
Och jag som älskar att höra hur det var förr! Ännu har jag int blockat något av det jag stickat, kanske det får registreras på latkontot?
så fin den blev din sjal! En riktig gladsjal!
Sådana minnen har jag inte. Men visst borde min mamma gjort nått sådant. Min mormor handarbetade inte alls så där finns inga minnen ifrån.
Stor och färgglad blev den och så mysigt det ser ut när den ligger där ute i solen.
Skäms för att erkänna men det är nog endast det här året jag blockat något över huvud taget
Oj, så fint du har stickat! Att "spänna" upp stickade/virkade arbeten gör ju att dom kommer till sin rätt, man ser ju då hur vackra dom egentligen är.
Så fin den blev!
Men... har du spikat i utemöblerna?!
En färgsprakande sjal att bli glad av, jättefin!!
vilka härliga färger!! :)
Skicka en kommentar