stickar jag vidare till mina Barbiedockor.
Det här är den gamla dockan Maria lekte med som liten.
Håret är klippt och så är det kanske med många av de gamla Barbierna.
Småflickor ska leka med sina leksaker, det är meningen.
Hon har fått grova skor. Dem har jag knådat till av sån där lera som fixeras i ugnen.
Det gick alldeles utmärkt.
Hatten är nålfiltad, inte heller svår att göra
Ponchon är en fyrkantig bit som är avmaskad ena varvet och med maskor
upplagda nästa varv, där huvudet ska vara.
Jag tvättade den ovarsamt (den är stickad i tunt ullgarn) så den blev filtad, lagom mjuk och fast
När jag stickade strumporna använde jag mig av den teknik
som EvaL8 visade i kalenderstickningen.
Ledtråd 2 har jag för mig att det var, finns i min länklista (jul med tålamodspåsen)
Man stickar fram och tillbaka med lyfta maskor
och sen vänder man ut och in på arbetet och simsalabim är det
en slätstickad strumpa. Perfekt med så tunt garn!
16 maskor till vardera strumpan.
Här är min samling. Ken har några år på nacken.
Jag köpte honom för många år sedan när jag skulle husera några barn.
Ken och den mörkhyade dockan trodde jag skulle passa.
Han blev inte ens urtagen ur sin förpackning.
De har legat i en byrålåda i sovrummet och slumrat.
3 kommentarer:
Dearest Astrid,
Wow, you put quite a wardrobe together for this old Barbie that had her hair cut by your daughter... Still looking great!
How clever you are for creating those shoes out of clay, that got fixed in the oven. Poncho and socks, all are great.
Poor Ken, he never had a real life since he's still in the box...
Hugs to you and best wishes for 2014.
Mariette
Va fin hon blev! Fick himla lust att börja sticka Barbiekläder men tror inte att jag skulle stå ut med det pillriga som det måste vara.
Den där ponchon vill ju jag ha! Så fin hon blev!
Skicka en kommentar